nsning som innebär att utomstående tredjeman kan riktaanspråk enligt ett förmånligt avtal80 ska inte behandlas i detta arbete aktieägaravtalet itypsituationen uppställer ju som framgår av inledningen möjligtvis förpliktelser för tredjeman inga rättigheter. I en av få artiklar som berör principen redogör Bernitz för otillbörlig intervenering iHåstad, a.a., s. 444.Håstad, a.a., s..444; samma resonemang om oviljan att erkänna långtidsbindningar återfinns tidigare hos Forsell,a.a., s. 201, 211, 216; Jfr. Sandström, a.a., s. 290 som ansluter sig till Forsells uppfattning, se 2.2.1.72 Bernitz, Otillbörligt ingripande (1987), s. 43 not 1 med vidare hänvisning till härledning av principens ursprung.73 Och engelskans the doctrin of privaty of contract, Bernitz, a.a., s. 43 not 2; Rodhe, a.a., s. 312 f. not 14.74 Hellner, Allmänna ämnen (2011), s. 130, s. 125 not 3, s. 127 not 9 med hänv. till flertalet avgöranden som bekräftarprincipen. Se exempelvis NJA 1997 s. 44 där beställaren av en entreprenad inte ansågs bunden av bestämmelserna iavtalet mellan generalentreprenören och anlitad underentreprenör.75 Bernitz, a.a., s. 43 not 3 med vidare hänv. till principens förekomst i tysk- och fransk rätt.76 Kommissionslag (2009:865).77 Jfr. Hellner, a.a., s. 130 not 2 med vidare hänvisningar till tidigare förarbeten med andra förslag om principensräckvidd och Håstad, Köprätt och annan kontraktsrätt (2009), s. 160 not 16.78 Prop. 2008/09:88, s. 56 ff.79 Jfr. Hellner, a.a., s. 130 not 3 med vidare hänvisningar till Karlgren och Håstad.80 Bernitz, a.a., s. 44 not 5 med vidare hänv. till praxis och doktrin.707118avtalsförhållande81. Med Bernitz formulering ska principen om kontraktuell partsbegränsning belysasutifrån möjligheten att låta avtalsrättsligt grundade förbehåll rörande rådigheten över lös sakgöras gällande mot ondtroende tredjeman.82Avtalsparterna i ett avtalsförhållande är direkt ansvar

¤garavtal (2008).Svernlöv Carl- Christina Ramberg under medverkan av Richard Ramberg. Aktieägaravtal i praktiken, JT 2011/12, s.714 ff. Citeras Svernlöv, Recension av Aktieägaravtal i praktiken (2011/12).Sund Lars-G.- Skydd av ägarpositioner i familjeägda smÃ¥ och medelstora aktiebolag, Iustus, Uppsala, 2008. CiterasSund, Skydd av ägarpositioner (2008).UndÃn Ãsten- Svensk sakrätt I, lös egendom, uppl. 10, 1976. Citeras UndÃn, Svensk sakrätt (1976).Walin Gösta- Panträtt, Norstedts Juridik, 2012. Citeras Walin, Panträtt (2012).Zackariasson Laila- Direktkrav, om rätten att rikta ansprÃ¥k mot gäldenärens gäldenär, ak. avh., Iustus, 1999. CiterasZackariasson, Direktkrav (1999).54RättsfallsförteckningAvgöranden frÃ¥n Högsta DomstolenNJA 1915 s. 590.NJA 1915 s. 593.NJA 1919 s. 413.NJA 1924 s. 329.NJA 1925 s. 80.NJA 1939 s. 592.NJA 1940 s. 297.NJA 1940 s. 698.NJA 1943 s. 677.NJA 1949 s. 645.NJA 1972 s. 29.NJA 1997 s. 44.NJA 2009 s. 695.NJA 2011 s. 429.HD:s beslut 2004-04-06 i mÃ¥l nr à 1441-04.HovrättsavgörandenRH 2004:77Svea hovrätts dom 2007-04-19 i mÃ¥l nr T 9801-05Svea hovrätts beslut 2004-03-17 i mÃ¥l nr à 1923-04.55

Ramberg och Herre, Köplagen: En kommentar, s. 102.131Ramberg och Herre, Allmän köprätt, s. 41.132Se KöpL 1 .133Prop. 1988/89:76 s. 23.134Ramberg och Herre, Allmän köprätt, s. 41.12620frihet för köpare och säljare att själva reglera sina kommersiella köpeavtal.135 Därmed kan deäven reglera vilka påföljder som ska följa av ett avtalsbrott.136 Enligt Bernitz harkontrollansvaret och ansvaret för indirekta förluster som föreligger enligt köplagen inte fåttnågon större inverkan i avtalspraxis eftersom ansvarsregleringen i näringslivens standardavtali regel avviker från lagen.137 Detta konstaterande från Bernitz är intressant då det tyder på attavtalsfriheten har en mycket stor betydelse vid kommersiell handel.3.1 Begränsningar av ansvaret i köpeavtal3.1.1 Avtalets subjektiva begränsningEn allmän avtalsrättslig princip som har stor betydelse för skadeståndsansvarets omfattning ärprincipen om avtalets subjektiva begränsning. I NJA 1997 s. 44 uttalade HD att: Den allmännaregeln i svensk rätt är att ett kontraktsförhållande binder part endast gentemot sin direktemedkontrahent, inte gentemot sin medkontrahents medkontrahent. En säljare är alltså intebunden av vad dennes köpare och köparen i nästa led avtalar om, utan en parts skyldigheteroch ansvar i ett köpeavtalsförhållande begränsas genom denna allmänna princip.Att avtal endast är bindande mellan avtalsparterna och inte direkt kan binda avtalsförhållandenai senare led är en viktig princip med avseende på konkurrensen och rörelsefriheten inäringslivet.138 Hade en part kunnat rikta krav mot medkontrahentens medkontrahent skulledet kunna medföra osäkerhet och besvärliga bevisfrågor kring vad som kan anses förutsebartför en part i ett tidigare led. Det finns dock vissa meningsskiljaktigheter kring principen omavtalets subjektiva begränsning. Ett argument mot principen är att den är ekonomisktofördelaktig då transaktionskostna

om/quotes/elberthubbard139182 (Hämtad 2020-12-01)Cornell Law School. Force Majeure. https://www.law.cornell.edu/wex/forcemajeure(Hämtad 2020-10-20)Naturvårdsverket. Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten: Miljöbalkens regler omskyldigheter och ansvar för förorenade områden.https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5242-X.pdf (Hämtad 202011-09)Teknikföretagen. Informationsskrift avseende NLS 19.https://www.teknikforetagen.se/globalassets/medlemsportalen/standardavtal/produktleveranser/gratis/nls-19-informationsskrift.pdf (Hämtad 2020-11-10)50Teknikföretagen. Om oss. https://www.teknikforetagen.se/om-oss/ (Hämtad 2020-10-23)Walker Morris LLP. Will an Act of God offer a way out of a contracthttps://www.walkermorris.co.uk/publications/disputes-matter-spring-summer-2019/will-anact-of-god-offer-a-way-out-of-a-contract/ (Hämtad 2020-10-20)RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1979 s. 483NJA 1985 s. 641NJA 1993 s. 436NJA 1997 s. 44NJA 2001 s. 309NJA 2007 s. 758NJA 2010 s. 629NJA 2011 s. 600NJA 2014 s. 760NJA 2017 s. 9NJA 2017 s. 113NJA 2018 s. 834HovrättenGöta hovrätts dom den 20 december 2001 i mål T 229-0151

vsikt att ingÃ¥. ÃverlÃ¥telseförbudet bör anses göra det tillräckligttydligt att denne inte önskar ingÃ¥ ett avtal med en för denne ny avtalspart. Detta Ã¥sidosätts dockfullständigt i dagsläget.UtgÃ¥ngspunkten inom avtalsrätten är att parterna har förmÃ¥gan att tillgodose sina intressengenom avtal. För det fall svagare part utnyttjas träder rätten in och justerar förhÃ¥llandet.84 Attinte tillÃ¥ta gäldenären och borgenären att fritt avtala om överlÃ¥telseförbud, för att de anser attdet är det bästa för deras relation, talar i viss mÃ¥n mot detta. Om vi dessutom beaktar att avtalethar ingÃ¥tts mellan tvÃ¥ jämlika näringsidkare kvarstÃ¥r frÃ¥gan varför parternas avtalsfrihet helthar Ã¥sidosatts för att främja omsättningens intresse. Ãven om det i vissa situationer skulle kunnafinnas lösningar där ett överlÃ¥telseförbud är oskäligt menar jag att dessa situationer täcks av 3681NJA 1997 s. 866, s. 872 f.82NJA 1997 s. 886, s. 873.83NJA 1997 s. 44, s. 57.84Ramberg/Ramberg (2016), s. 38; Hedwall (2004) s. 16 att parterna själva som utgÃ¥ngspunkt ska hanteraavtalsfrÃ¥gorna.32 AvtL. Att i samtliga övriga situationer lÃ¥ta rätten besluta sig för att tvinga alla parter ifordringsförhÃ¥llanden att avstÃ¥ frÃ¥n att avtala om överlÃ¥telseförbud upplevs nÃ¥got drastiskt.Slutsatsen vi kan dra är att vi har tre rättsprinciper vilka samtliga talar för att tillÃ¥taöverlÃ¥telseförbud, det vill säga avtalsfriheten mellan gäldenären och borgenären, principen omatt deras avtal som huvudregel ska hÃ¥llas och principen om avtalets subjektiva begränsning.SÃ¥ledes kvarstÃ¥r frÃ¥gan om varför justitierÃ¥den i de tre rättsfallen förefaller ha valt att geomsättningens intresse företräde framför dessa.3.4 ... samt visar varför 27 SkbrL inte alltid gÃ¥r att benämna som ett gäldenärsskyddI ett rättsfall frÃ¥n 2008 angav Torgny HÃ¥stad ett tillägg för egen del där han talade öppet omöverlÃ¥telsefÃ

), s. 285313.Nordell Per Jonas, Avtalsfrihet och prisinformation, SvJT 1995 s. 132.Ramberg Jan, Ramberg Christina, Allmän avtalsrätt, Stockholm: Wolters Kluwer (2016), uppl.10:1.Rodhe Knut, Lärobok i obligationsrätt, Stockholm: Norstedts Juridik AB (1986), uppl. 6.Sjöberg Gustaf, Ekonomi i rättsvetenskaplig forskning, i: Lindskog, Stefan, Andersson AndrÃ,Calissendorff Axel, HaldosÃn Joel (red.), Festskrift till Jan Kleineman, Stockholm: Jure FörlagAB (2021), s. 783801.Skogh Göran, Lane Jan-Erik, Ãganderätten i Sverige en lärobok i rättsekonomi, Stockholm:SNS Förlag (2000), uppl. 2.Tiberg Hugo, Skuldebrevsrätt, Stockholm: Norstedts Juridik AB (1972), uppl. 3.Elektroniska källorFafnerHansHenrik,Tolvodödligacitat,VärldensHistoria(2020-11-27)https://varldenshistoria.se/samhalle/politik/politiker/tolv-ododliga-citat [Hämtad: 2021-12-15.55AvgörandeförteckningHögsta domstolenNJA 1913 s. 496NJA 1942 s. 321NJA 1993 s. 222NJA 1997 s. 44NJA 2001 s. 381NJA 2008 s. 733 (Den överlÃ¥tna mäklarprovisionen)NJA 2009 s. 570 (Grustäkten i Skultorp)NJA 2015 s. 1040 (De enstegstätade fasaderna II)NJA 2016 s. 51 (SaltkrÃ¥kan)NJA 2016 s. 288 (BetalningserklÃringen)NJA 2017 s. 343 (Institutet för Juridik och Internet mot Ivstitia in Ãternvm)Norsk RetstidendeRt. 2008 s. 285Rt. 2010 s. 918Ugeskrift for RetsvÃsenUfr 1913 s. 90 H56

n medkontrahent, tillverkaren, som slutligtska stå för skadan.3I vissa situationer finns det skäl för den skadelidanden att vilja rikta sig direkt tillsin medkontrahents medkontrahent. Ett sådant intresse föreligger när skadelidandesmedkontrahent är på obestånd och inte har möjlighet att ersätta skadelidanden för sinskada, samtidigt som den som orsakat kontraktsbrottet, medkontrahentensmedkontrahent, är solvent.4 För att säkerställa att den som orsakat kontraktsbrottet1Hellner, Hager och Persson., Speciell avtalsrätt II s. 133, Adlercreutz, Gorton och Lindell-Frantz,Avtalsrätt I s. 163 f., Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt s. 290, Grönfors, Avtalsgrundanderättsfakta s. 167 f., Johansson, Direktkrav i senare tids rättstillämpning, Fs Håstad s. 285, NJA 1997 s.44, NJA 2001 s. 711 och NJA 2007 s. 758.2 Hellner, Hager och Persson., Speciell avtalsrätt II s. 133, Zackariasson, Privity of Contract and DirectClaims, Fs Avtalslagen 100 år s. 229, NJA 1997 s. 44, NJA 2001 s. 711 och NJA 2007 s. 758. Se 67 1st. köplagen som stadgar att skadestånd till följd av avtalsbrott omfattar ersättning för utgifter.3 Håstad, Köprätt (2009) s. 157.4 Se JustR Lindskog tillägg i NJA 2014 s. 760, jfr även omständigheterna i NJA 1995 s. 197, NJA 1996 s.400, NJA 2000 s. 48, och NJA 2012 s. 697.6får betala för den skada som uppkommit finns det i en sådan situation ett intresse avatt skadelidande ska kunna vända sig direkt till bakre led.5 I doktrin har det av fleraförfattare förutsatts att om den skadelidandes medkontrahent inte betalarskadelidandenshuvudfordrankanmedkontrahenteninteframställaentäckningsfordran mot sin medkontrahent.6 I exemplet ovan innebär det att om åkerietinte betalat lantbrukarens huvudfordran kommer inte åkeriet kunna göra gällande sintäckningsfordran gentemot tillverkaren. Ordningen har ansetts vara otillfredsställandedå den innebär att medkontrahentens obestånd får till följ

dfordransbetalning. Situationen blir inte heller tydligare genom NJA 2007 s. 758 och NJA 2018s. 301 eftersom domstolens uttalanden i avgörandena är motstridiga och har ett oklartprejudikatvärde dÃ¥ bÃ¥da gjorts obiter dictum.2.3 Allmänna utgÃ¥ngspunkter för synen pÃ¥ direktkravEnligt principen om avtalets subjektiva verkan har parter i kontraktsförhÃ¥llanden somhuvudregel att svara mot sin medkontrahent, och inte sin medkontrahentsmedkontrahent.36 Regeln gäller även i frÃ¥ga om kontraktsbrott i flera led, där den somdrabbats av kontraktsbrottet inte kan vända sig till den som ursprungligen orsakat34Edlund, Ãr skadevÃ¥llare skyldig att betala skadestÃ¥nd p.g.a. avtalsbrott redan innan den skadelidandehaft konkreta utgifter för avtalsbrottet, JT 200405, s. 701.35 Edlund, Ãr skadevÃ¥llare skyldig att betala skadestÃ¥nd p.g.a. avtalsbrott redan innan den skadelidandehaft konkreta utgifter för avtalsbrottet, JT 200405, s. 701.36 NJA 2012 s. 697 p. 13, NJA 1997 s. 44, NJA 2001 s. 711, NJA 2007 s 758, Hellner m.fl., Speciellkontraktsrätt II s. 133, Zackariasson, Direktkrav s. 121, Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt s. 292.I NJA 2022 s. 311 har HD dock uttalat att huvudregeln är att tredje man har att hÃ¥lla sig till den främregäldenären, Ã¥tminstone i de fall dÃ¥ tredje man kan erhÃ¥lla betalning av den främre gäldenären. Att denfrämre gäldenärens betalningsförmÃ¥ga skulle inverka pÃ¥ tredje mans rätt att vända sig till den bakregäldenären har inte uttalats av domstolen i tidigare avgöranden. Uttalandet kom dock aldrig att tillämpasi mÃ¥let och gjordes närmast obiter dictum. Rättskällevärdet av uttalandet är därmed oklart.16skadan.37 Starkast stöd för huvudregeln utgör 24 kommissionslagen (2009:865) somstadgar att tredje man, genom avtalet med kommissionären, endast fÃ¥r en rätt motkommissionären och inte kommittenten.38 Ãven 4 kap. 5 lagen (1980:1102) omhandelsbolag och enkla bolag utgör st

gen bundenhet.42Ett annat skäl för att inte tillåta direktkrav är vidare att det anses urholka principenom alla borgenärers lika rätt.43 Som utgångspunkt gäller vid konkurs att allaborgenärer har lika rätt, se 1 förmånsrättslagen (1970:979). Om inte alla fordringarkan ersättas av konkursboet ska varje fordran täckas i förhållande till sin storlek sålångt konkursboets tillgångar räcker.44 I förmånsrättslagen finns det en rad undantagtill huvudregeln vilka innebär att vissa typer av fordringar ska ersättas före andras.3738Zackariasson Direktkrav s. 121.Hellner, Hager, Persson, Speciell kontraktsrätt II s. 134, Zackariasson, Konsuments direktkrav vidkommission, Fs Olsen s. 277 och not 9 och Zackariasson, Privity of Contract and Direct Claims, FsAvtalslagen 100 år s. 230.39 Hellner, Hager, Persson, Speciell kontraktsrätt II s. 134.40 Hellner, Hager, Persson, Speciell avtalsrätt II s. 133, Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt s. 290.41 NJA 1997 s. 44.42 NJA 1997 s. 44 och Mossberg, Avtalets räckvidd I s. 579.43 JustR Håstads tillägg i NJA 2000 s. 48, Håstad, Sakrätt: avseende lös egendom s. 243, NJA 2012 s. 697p. 16, Mossberg, Avtalets räckvidd I s. 592 ff., Zackariasson, Privity of Contract and Direct Claims, Fsavtalslagen 100 år s. 247 f. och Rodhe, Handbok i sakrätt s. 318.44 Rodhe, Handbok i sakrätt s. 353.17Därutöver kan borgenärer även ha separationsrätt till vissa tillgångar, vilket i praktikenfår samma verkan som en förmånsrätt enligt förmånsrättslagen.45 Separationsrätteninnebär att borgenären får en priviligierad ställning genom att tillerkännas en bättrerätt till viss egendom än övriga borgenärer och innebär därför ett avsteg från principenom alla borgenärers lika rätt.46 Den som innehar en separationsrätt till viss tillgång haren rätt att använda tillgången för att täcka sin fordran, på ett sätt som framstår somförmånligt för borgenären och som avvik

t annat skäl för att inte tillåta direktkrav är vidare att det anses urholka principenom alla borgenärers lika rätt.43 Som utgångspunkt gäller vid konkurs att allaborgenärer har lika rätt, se 1 förmånsrättslagen (1970:979). Om inte alla fordringarkan ersättas av konkursboet ska varje fordran täckas i förhållande till sin storlek sålångt konkursboets tillgångar räcker.44 I förmånsrättslagen finns det en rad undantagtill huvudregeln vilka innebär att vissa typer av fordringar ska ersättas före andras.3738Zackariasson Direktkrav s. 121.Hellner, Hager, Persson, Speciell kontraktsrätt II s. 134, Zackariasson, Konsuments direktkrav vidkommission, Fs Olsen s. 277 och not 9 och Zackariasson, Privity of Contract and Direct Claims, FsAvtalslagen 100 år s. 230.39 Hellner, Hager, Persson, Speciell kontraktsrätt II s. 134.40 Hellner, Hager, Persson, Speciell avtalsrätt II s. 133, Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt s. 290.41 NJA 1997 s. 44.42 NJA 1997 s. 44 och Mossberg, Avtalets räckvidd I s. 579.43 JustR Håstads tillägg i NJA 2000 s. 48, Håstad, Sakrätt: avseende lös egendom s. 243, NJA 2012 s. 697p. 16, Mossberg, Avtalets räckvidd I s. 592 ff., Zackariasson, Privity of Contract and Direct Claims, Fsavtalslagen 100 år s. 247 f. och Rodhe, Handbok i sakrätt s. 318.44 Rodhe, Handbok i sakrätt s. 353.17Därutöver kan borgenärer även ha separationsrätt till vissa tillgångar, vilket i praktikenfår samma verkan som en förmånsrätt enligt förmånsrättslagen.45 Separationsrätteninnebär att borgenären får en priviligierad ställning genom att tillerkännas en bättrerätt till viss egendom än övriga borgenärer och innebär därför ett avsteg från principenom alla borgenärers lika rätt.46 Den som innehar en separationsrätt till viss tillgång haren rätt att använda tillgången för att täcka sin fordran, på ett sätt som framstår somförmånligt för borgenären och som avviker från vad som an

eck, Kontrakters relativitet s. 214.Mossberg, Avtalets räckvidd I s. 702. Jfr även domstolens argumentation i NJA 2012 s. 697 p. 13 därdomstolen enligt Mossberg, antyder att de medgivna direktkravsfallen motiveras av att tredje man ärsärskilt skyddsvärda, se Mossberg, Avtalets räckvidd I s. 695.175 HÃ¥stad, Sakrätt avseende lös egendom s. 17.59Käll- och litteraturförteckningOffentligt tryckSvenskaSOU 1988:63. Kommission och dylikt: sakrättsliga frÃ¥gor vid kommission,Ã¥tertagandeförbehÃ¥ll, konsignation, legotillverkning och kommissionärsbolagSOU 2005:120. Fondkommission och en ny kommissionslagNJA 1914 IIProp. 1975:6. Om ändring i konkurslagenProp. 1988/89:76. Om ny köplagProp. 2008/09:88. Om ny kommissionslagFinskaProp. 1986 nr. 83. Förslag till köplagRättsfallHögsta domstolenNJA 1878 s. 25NJA 1936 s. 717NJA 1969 s. 27.NJA 1978 s. 194NJA 1981 s. 562NJA 1983 s. 737NJA 1987 s. 407NJA 1995 s. 19760NJA 1996 s. 400NJA 1996 s. 624NJA 1997 s. 44NJA 1997 s. 408NJA 2000 s. 48NJA 2000 s. 685NJA 2001 s. 711NJA 2003 s. 37NJA 2007 s. 758NJA 2009 s. 291NJA 2011 s. 576NJA 2012 s. 419NJA 2012 s. 697NJA 2013 s. 491NJA 2013 s. 822NJA 2014 s. 760NJA 2014 s. 960NJA 2017 s. 882NJA 2018 s. 26661NJA 2018 s. 301NJA 2018 s. 653NJA 2019 s. 119NJA 2019 s. 468NJA 2021 s. 622NJA 2022 s. 311HovrättenRH 1994:23LitteraturAdlercreutz, A., Gorton, L., Lindell-Frantz, E., Avtalsrätt I, 13 uppl., Juristförlaget iLund, Lund 2011Andersson, H., Ersättningsproblem i skadestÃ¥ndsrätten: skadestÃ¥ndsrättsligautvecklingslinjer. Bok III, Iustus förlag, Uppsala, 2017Edlund, L., Ãr skadevÃ¥llare skyldig att betala skadestÃ¥nd p.g.a. avtalsbrott redan innanden skadelidande haft konkreta utgifter för avtalsbrottet, JT 200405, s. 700 ff.Gomard, B., Obligationsret 1. Del, 4 uppl., Jurist- og Ãkonomforbundets Forlag,Köpenhamn 2006Grönfors, K., Avtalsgrundande rättsfakta, 2 uppl., SantÃrus Förlag, Stockholm, 2013H